Mjölken och miljökvalitetsmålen

Sveriges har 16 nationella Miljökvalitetsmål, som skall leda till att vi får ett hållbart samhälle genom utveckling av Sveriges miljö, natur- och kulturresurser. Miljömålen skrevs av riksdagen redan 1999 och 2005 tillkom ett sista miljökvalitetsmål ”Ett rikt växt- och djurliv”.  För att vi till nästa generation skall överlämna ett samhälle som är ekologiskt hållbart på sikt så krävs engagemang från många aktörer samt viktiga åtgärder både nationellt och internationellt.  Regeringen har grundat ett miljömålsråd som skall följa upp och utvärdera utvecklingen mot miljökvalitetsmålen så att de nås till 2020 (2050 gäller för klimatmålet). Miljö- och klimatarbetet inom mjölkproduktionen kan bidra till att sex av dessa 16 miljökvalitetsmål nås.

1, Begränsad klimatpåverkan - 2, Frisk luft - 3, Bara naturlig försurning - 4, Giftfri miljö - 5, Skyddande ozonskikt - 6, Säker strålmiljö - 7, Ingen övergödning - 8, Levande sjöar och vattendrag - 9, Grundvatten av god kvalitet - 10, Hav i balans samt levande kust och skärgård - 11, Myllrande våtmarker - 12, Levande skogar - 13, Ett rikt odlingslandskap - 14, Storslagen fjällmiljö - 15, God bebyggd miljö - 16, Ett rikt växt- och djurliv  

Illustratör: Tobias Flygar, Miljömålsportalen, www.miljomal.se

Begränsad klimatpåverkan

”Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet skall uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det globala målet kan uppnås.”

 

 

Mjölkproduktionen bidrar med utsläpp av växthusgaserna koldioxid (CO2), metan (CH4) och lustgas (N2O). Cirka 80 % av växthusgasutsläppen sker fram till gårdsgrinden. Resten motsvaras av förädlingsledet (transport, mejeri, förpackning och konsumentfas) . Mjölkbranschen arbetar aktivt för att ta fram nya klimatåtgärder för att minska utsläppen. Svensk mjölkproduktion är drygt 40 % mindre klimatbelastande än världsgenomsnittet [1].

[1] Greenhouse Gas Emissions from the Dairy Sector – A Life Cycle Assessment, Food and Agriculture Organization of the United Nations (FAO), 2010.


Bara naturlig försurning

”De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader”.

Den svenska mjölkproduktionens påverkan på miljömålet härstammar framförallt från ammoniakavgången från stallgödsel, men även från förbränning av fossila bränslen som leder till utsläpp av svavel- och kvävedioxid. Ammoniakförlusterna från svensk mjölkproduktion har minskat med 22 % mellan åren 1995-2007 tack vare effektiv stallgödsellagring.

 

Giftfri miljö

”Miljön skall vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden.”

Kemiska produkter används både på gården samt inom produktionen för att upprätthålla god hygien och produktsäkerhet. För att främja utvecklingen mot en giftfri miljö bör miljövänliga kemiska produkter användas samtidigt som användningen av kemiska produkter bör ske på ett kontrollerat sätt.

 

 

Ingen övergödning

”Halterna av gödande ämnen i mark och vatten skall inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningar för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten.”

Övergödning av våra sjöar och hav beror på överskott av näringsämnena kväve och fosfor. Stora mängder av näringsämnen cirkulerar inom mjölkproduktionen, vilket innebär en risk för stora förluster. Ur ett miljö- och ekonomiskt perspektiv är det därför väsentligt att man analyserar användningen av kväve och fosfor i gödsel och foder för att undvika stora överskott av dessa ämnen och näringsläckage.

 

Ett rikt odlingslandskap

”Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks.”

Betande kor bidrar till ett öppet och varierande landskap. 90 % av det foder som svenska kor äter odlas i Sverige [2].



 

Ett rikt växt- och djurliv

”Den biologiska mångfalden skall bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer skall värnas. Arter skall kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor skall ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd.”


Svenska naturbetesmarker bidrar positivt till bevarandet av den biologiska mångfalden eftersom de tillhör de områden med högst artrikedom i landet [2].

[2] Svensk Mjölk, www.svenskmjolk.se